SVARTA TYSTA TÅRAR
Dagarna går fort men nätterna går så olidligt sakta. Ljuset, ljuden och dom genomskinliga människorna distraherar mitt sinne men dom mättar det inte. När staden släcks ner, tystnar, dör så hungrar mitt sinne efter något att sätta tänderna i, något att fylla det eviga tomrummet med. Försöker slå bort dom negativa, svekfulla, förrädiska tankarna men ger upp och låter dom omsluta mig. Strävar efter att nå toppen men det är när jag faller som jag känner mig levande. Odödlig när jag landar, borstar av mig och börjar klättra igen.
Hämta kraft hos dom som gör dig stark. Dom som gör dig till den underbara människan du är. Du kommer falla många gånger i ditt liv och hur levande du än känner dig så kommer du när du kommer upp den tiden på den högsta plattan. När du står på toppen. DÅ kommer du känna dig levande på ett sätt du aldrig känt innan. När tankarna som du inte vill tänka kommer och när du känner att du vill ge upp. Prata med någon du är lycklig med så kommer du känna dig så fett bra. Öppna dig och prata ut. Du är så fett bra!
Kärlek till dig, vem du än är
Du vet vem jag är... bara tänk efter lite..
Och kärlek var väll det du inte ville ge mig?
