TRAMPAR
Varför står jag kvar här och trampar vatten? Varför vågar jag inte ta steget ut i världen? På senaste tiden har jag blivit så inspirerad av att bara dra härifrån, lämna allt bakom mig och uppleva allt vad världen har att erbjuda.
Kan det vara så att den tanken skrämmer mig innerst inne? Jag måste bryta mig ur den comfort zone som jag har byggt upp genom åren. Frågan är bara hur.
Jag har alltid varit fascinerad av människor som åker utomlands för att jobba osv och det har alltid varit en dröm.
Den första personen som inspirerade mig till detta var min morbror som var i min ålder när jag var 6-7 år.
Han var borta i flera månader och jobba på olika ställen i världen, Spanien och Thailand tex.
Redan då vid 6-7 års ålder var jag fullkomligt besatt av tanken att lämna landet och upptäcka andra miljöer och kulturer och de tankarna har följt mig under hela livet.
Trots detta har jag inte varit i några andra länder än Danmark och Polen vilket känns extremt patetiskt och det kanske är min brist av erfarenhet som skrämmer mig. Det faktum att jag aldrig har flugit eller ens tagit mig längre än till Växjö på egen hand kan nog vara en starkt bidragande faktor.
Men jag tänker inte låta något hindra mig, jag ska ta mig bort härifrån och inget ska få stoppa mig!
Skammen av att vara den enda som stannar kvar i den här pisshålan när alla andra drar iväg på olika håll hade varit oumbärlig.
Nej men skämt åsido, jag bara väntar på att rätt ögonblick ska dyka upp och då kommer jag inte att tveka en sekund!
Och förhoppningsvis dyker även rätt person upp för det här är inget jag vill göra på egen hand.
Men först och främst ser jag fram emot en underbar sommar med sköna människor, heldagar på stranden och sjuka fester. Blir nog även en hel del jobb med vilket innebär att jag kommer kunna tjäna tillräckligt för att kunna fly landet när kylan börjar tränga sig på!
Kommentarer
Trackback